Barn- och ungdomsår

Johan Krouthén föddes i Linköping 1858. Hans far, Conrad Krouthén, drev en av stadens manufakturaffärer. Johans mor, Hilda Åberg, var en duktig sömmerska och 1857 äktade hon Johans far. Familjen kom på fädernet från Norrköping där familjemedlemmar verkat som tenngjutare under 1700-talet. Familjenamnet var då Kruth. Efterhand ändrades namnet till Kruth-tenn som senare blev Krouthén. När Johan föddes var Krouthén ett aktat namn i näringslivskretsar i staden. Vi vet inte mycket om hans uppväxt mer än att han var inskriven vid läroverket i Linköping och att familjens ekonomi var god. 

Johan Krouthéns far avled 1867 när Johan endast var 8 år. Bouppteckningen visar på ett företag med god ekonomi och modern fortsatte affärsverksamheten med stor framgång. Hon gifte aldrig om sig och ansvarade dessutom själv därefter för barnens uppfostran. Hilda Krouthén tillhörde under 1880- och 1890-talen de personer i staden som hade högst inkomst. 

Vid 14 års ålder slutade Johan läroverket och började i lära hos målaren och fotografen Svante Rydholm 1872. Om Rydholm känner vi till att han föddes 1821 i Gärdhems socken i Västergötland och att han dog 1885 i Uddevalla. Häremellan öppnade han den första fasta fotoateljén i Uddevalla. Rydholm flyttade tillsammans med sin familj 1860 till Linköping och hans syster Carolina Josefina Rydholm övertog ateljén i Uddevalla. I kyrkböckerna kan vi se att Svante Rydholm verkade i Linköping under titeln "artist". Han hade studerat vid konstakademien i S:t Petersburg och utövade såväl porträtt- som landskapsmåleri. Krouthén menade själv att Rydholm varit en duktig lärare särskilt i anatomi och perspektivlära. 

När Johan Krouthén var 16 år började han på konstakademien i Stockholm. Under tre år lärde han sig proportioner och den klassiska konstens principer bland annat genom att teckna av gipsfigurer. 

1880-talet

År 1880 började han på Landskapskolan. Undervisningen var gammeldags och många elever sökte sig också till andra målarskolor. Krouthén kom att vistas en sommar hos konstnären Edvard Perséus. Hos honom samlades många lovande målare som tröttnat på akademiens arbetsformer. Perséus förlade sina kurser till Gripsholms slott. Härifrån finns några målningar utförda av Krouthén. 

Konstakademien såg inte med blida ögon på att deras elever gick kurser hos konkurrerande skolor. Krouthén varnades år 1880 för försumlighet, d v s han följde hellre Perséus lektioner än akademiens. Tillsammas med konstnärer som Anders Zorn, Nils Kreuger och Richard Bergh bröt han med akademien och gav sig ut i Europa år 1881. Johan Krothén reste även under detta år runt i Sverige och målade. År 1883 följde han med Oscar Björck till konstnärskolonin i Skagen. 

Det var önskan om att måla i det fria och fascinationen för den karga naturen med dess fiskare som gjorde att konstnärerna drogs till Skagen under senare delen av 1800-talet. Det speciella ljuset i Skagen var också en bidragande orsak till konstnärernas vurm för platsen. De tongivande målarna vid denna tid var konstnärsparet Anna och Michael Ancher, Holger Drachmann och Peder Severin Krøyer. Paret Ancher bodde permanent i Skagen och det var hos deras släktingar, på Bröndums hotell, som många av målarnas sammankomster skedde. Oscar Björck och Johan Krouthén bodde vid sina vistelser i byn under 1883 och 1884 i jungfru Mehlsens hus. Huset kom sedan att bli paret Anchers bostad. 

I Skagen kom några av Nordens mest betydelsefulla verk att målas. Av dessa kan nämnas ”Hip, Hip Hurra” och ”Sommeraften på Sønderstrand” av Krøyer. Även Krouthén fullbordade några av sina mest uppskattade målningar i Skagen. Dessa utgörs bl a av ”Halmstackar” och ”Sovande pojke”. 

Oscar Björck har beskrivit Johan Krouthéns vistelse i Skagen. Johan steg upp sent och gick sedan flera timmar utefter stranden utan att ha med sig sin målarutrustning. Efter promenaderna satte han sig på sitt rum för att måla ur minnet. Med svart ostyrig lugg och pincené på näsan fick han rykte om sig att vara en smula filosofisk. Han lockade även kamraterna till skratt och deltog aktivt i konstnärernas olika upptåg. 

Efter vistelsen i Skagen reste Johan Krothén tillbaka till Linköping. Här sökte han modeller som kunde befolka hans landskapsmålningar. En av dessa var Hulda Ottosson som från 1884 blev hans modell och snart även hans älskade. Under sommaren 1884 och under år 1885 målade han i Gryts skärgård, troligen var han även på Gotland och i Stockholm ställde han ut sina verk på två utställningar. Krouthén hade vid denna tid blivit Östergötlands mest betydande konstnär och penningstarka personer började köpa hans tavlor. 

Johan och Hulda fick sitt första barn, en son, år 1885. Paret gifte sig 1886 och fick samma år ett dödfött barn. Två år senare fick de tvillingar av vilka endast den ena överlevde, dottern Maria. Hulda Krouthén förekom ofta som modell varav målningarna ”Dam med parasoll”  och ”Sommarsiesta” är två av de mest kända. Sitt genombrott som porträttmålare fick han 1885-86 då han avporträtterade Östgöta Correspondentens ägare Carl Fredrik Ridderstad och stiftsbibliotekarien Erik Hjalmar Segersteen. Den senare köpte många av Krouthéns målningar och några av dem pryder väggarna på porträttet. De borgerliga familjerna i Linköping var hans främsta kunder. 

På en konstsalong i Paris år 1889 tilldelades Johan Krouthén en bronsmedalj för sin målning ”Vår i trädgården”. När Krouthén fick målningen åter från Paris skrev han till en kollega att han inte var nöjd med den. Han korrigerade den därefter en smula och lättade bland annat upp ljuset.  

1890-talet

År 1891 avled hustrun Hulda i njurinflammation endast 25 år gammal. Johan stod nu ensam med två små barn, Johan Algot 6 år och Maria 3 år. Han fick hjälp med barnen av ett butiksbiträde från mammans affär, Hilda Högberg. Efter en tid började Johan umgås privat med sin unga modell, Clara Söderlund. Med Clara, som då endast var 18 år, fick han en dotter (Karin) år 1895. Paret gifte sig först 1902. 

Under 1890-talet framträdde Krouthén i allt högre grad som porträttmålare, eftersom hans och familjens ekonomi byggde på beställningar. Han målade även flera familjeporträtt: bland annat av sig själv 1893, modern och den kommande hustrun Clara 1894-95. 

Johan Krouthén gjorde även flera kyrkomålningar såsom altartavlorna i Kärna 1893 och Vånga 1895 samt korvalvsmålningar i Hällestad kyrka. De senare målades 1895 med Hällestadsungdomar som förebilder till änglarna. Han har också målat altarskåpets fem bilder. 

Under 1890-talet deltog Johan i flera utställningar runt om i Sverige. Han ställde även ut verk i Berlin och i Köpenhamn. Krouthén fick även i uppgift att utforma ett standar till den första 1:a majdemonstrationen i Linköping år 1890. Han åtog sig även att undervisa konstelever. Mest känd av dessa är nog Axel Romdahl, senare professor i konsthistoria och verksam vid Göteborg konstmuseum. 

1900-talet

År 1901 fick Clara Söderlund och Johan Krouthén sitt andra barn, Harald. Året därpå gifte de sig och åren 1904 och 1906 kom ytterligare två barn, Aina och Märta. Den yngsta dottern, Ingrid, föddes i Stockholm 1913. 

Behovet av pengar var stort och Krouthén sålde målningar till betydande personer runt om i Östergötland, men också i Jönköpingstrakten. Anton Ridderstad i Linköping hade som idé att skapa ett Östergötlands Skansen. För att finansiera detta anordnade han bland annat lotterier, i vilka man kunde vinna målningar. Genom kontakten med Ridderstad fick Krouthén många beställningar under 00-talet och Krouthén blev något av en ”hovmålare” till Ridderstad. Under somrarna 1903-04 vistades han mycket på Ridderstads gård Berga. Anton Ridderstad var fadder till Krouthéns dotter Aina vid hennes dop 1904, ett mått på ömsesdig uppskattning. 

Krouthén blev under 00-talet porträttmålare nummer ett i Linköpingsområdet. Han porträtterade inflytelserika och betalningsstarka personer, såväl män som kvinnor, ibland efter fotografier. Det stora porträttet av Anton Ridderstad från1889 anses vara startpunkten för denna lönsamma verksamhet. 

Kyrkomåleriet fortsatte i S:t Lars kyrka i Linköping när denna skulle renoveras år 1907. Här utförde han målningar i koret, de fyra evangelisterna samt ”Herdarnas tillbedjan”. 

Hilda Krouthén började trappa ned sitt engagemang i familjeföretaget till förmån för Johans yngre bror Carl. Modern flyttade till sommarhuset vid Sommen. Sonen Carl var inte lika lyckosam som sin mor och förtaget gick i konkurs 1904 varvid modern åter inträdde i ledningen för att avveckla affärsverksamheten under ordnade former. Hilda Krouthén avled i Linköping 1909 i en ålder av 78 år. 

1909 flyttade Krouthén till Stockholm, där han inrättade en ateljé på Valhallavägen. Han lär inte ha deltagit i konstlivet där, utan koncentrerade sig på att försörja sin familj som knappast hade några enkla vanor. I Stockholm knöt han kontakt med en konsthandlare Arvidsson som sålde många av hans tavlor, och som också tog emot beställningar på sådana motiv kunderna ville ha. Arvidssons konsthandel låg i hörnet av Smålandsgatan/Birger Jarlsgatan. 

1910-1930-talen

Krouthén kom efterhand att intressera sig för annat än enbart sin konst. Han vurmade för botanik och naturvetenskap. Länge hade en resa till Ceylon varit en av hans drömmar, något som han dock aldrig genomförde. 

Under 1910-talet vistades familjen Krouthén på somrarna vid kust- och badorter såsom Falsterbo, Mölle, Fiskebäckskil och på Gotland. Från dessa resor finns målningar som skildrar ljusa och varma sommardagar med lek och avkoppling. Han sålde sina målningar efter hand och några utställningar medverkade han inte i eller anordnade några själv. Från olika regemnten i landet kom många beställningar på porträtt. Det finns ett stort antal översteporträtt som kan tillskrivas Krouthén och de var ofta målade efter fotografier. 

Under sina sista år i livet levde han under långa perioder i Linköping bl a hade han ateljeér på Västanågatan i Gottfridsberg och på Djurgårdsgatan. Han utförde beställningsarbeten men sålde även sina andra målningar. Krouthén blev en profil, kanske ett original, på stadens gator där han linkade fram med en omodern hatt på huvudet. Om detta har Torgny Lindgren diktat: 

"Se Krouthén! Se Krouthén!

Kragen stärkt, pariserblå kravatt!

Kutig rygg, krumma ben,

Brillor och vidbrättad hatt!

Spanskrör, ritstift och block!

Av äppelblom och grönska ett flor!

Och runtomkring en skock

Av ungar som skrattar och glor!

Se Krouthén! Se Krouthén!

Kutig rygg, krumma ben" 

1932 arbetade han på Stora hotellet i Linköping med ett par omfattande verk. Det ena utgjordes av en utsikt från Vreta kloster och det andra av en vy från Tannefors med staden som kuliss. Krouthén drabbades av en hjärnblödning strax innan julen 1932 och dog på sitt hotellrum. Han begravdes i den Krouthénska familjegraven i Linköping. Hustrun Clara avled i Stockholm i april 1939.

Johan Krouthéns familjegrav. Linköpings gamla kyrkogård